En liten betraktelse om gamla människor.

Hur förkrympta och muskelynkliga de än ter sig så slår de igen bildörrar med extrem kraft. Jag antar att det har hänt ganska mycket på bildörrsfronten de senaste fyrtio år sedan, och att de inte fått reda på det. Precis som de med stor glädje hanterar dagens moderna tangentbord som vore det en gammal gnisslig skrivmaskin.

Det verkar som det man lärde sig i tjugofemårsåldern bor kvar i muskelminnet livet ut.

Så undrar just vad vi kommer att få lära om?

I fredags

Jag visste inte att jag var lite kär i Ebbot.

Herreminskapare vilken pipa - och vilken karisma han har, den stora brötiga brunbjörnen.

Får nog springa till närmaste skivaffär och köpa lite. Eller förresten, det känns lite nittio. Kollar väl in cdon såklart. Eller det är lite millennieskifte. 2006 laddar man väl ner från Pirate Bay?

Fast inte om man är lite kär. Ebbot ska få varenda öre så att han kan fortsätta att vara sådär briljant.

Ta-dam!

Det är med allra största ödmjukhet som jag nu kan avslöja vad en Paddanbåt kostar.

Ganska jättemycket mer än en kvarts miljon kan jag börja med att säga.

- Inte under fyra miljoner, säger Paddangubben själv. Visserligen med tillägget att om man får en kines att göra den kanske man kan klara det på tre.

Kan inte sluta äta gubbröra

Jag har ju berättat om hur jag och min gamla Boråskollega brukar lunchdejta och frossa i Göteborgs liiiite mer varierade utbud?

Nåväl. För tre veckor sedan träffades vi i Saluhallen och slog oss ner vid bardisken på Kåges. Det bidde en gubbröra och en lättöl. Kändes lite, just det, gubbigt. Men trots allt är gubbröra på kavring något som i alla fall får min gom att slå volter. Lite göteborgskt sådär, och Saluhallen är lite storstad.

Sedan dess har vi ätit den där gubbröran på Kåges tre gånger till.

Igår bestämde vi träff på en ny restaurang på Magasinsgatan. Den visade sig dock vara igenbommad, och i det strilande regnet bestämde vi oss för att käka köttbullar på ett annat ställe. Kom dit. Fick bord. Sneglade på menyn.

Kändes.

Inte.

Rätt.

Traskade till bankomaten (de tar inte kort i saluhallen, eller i alla fall inte på Kåges). Fick plats på Kåges, men bestämde oss båda för att testa deras pastasallad. Grönmögelost och kyckling, det funkar ju också.

Jag känner mig ändå inte riktigt tillfreds med mitt beslut, men tänker att man måste ju för fasen variera sig. Så hör jag min kollega beställa.

- Jag tar en…. eeehh… past… eeeh… GUBBRÖRA!

Vad fan? Du har förstås redan listat ut hur det slutade.

Jepp, varsin gubbröra på Kåges.

Vi måste sluta träffas på det här sättet.

Å mina fredagar

Jag är i värsta mingelsvängen för tillfället. Radhuset och småtting och småtting har jag stoppat i bakfickan.

I fredags galapremiär. På fredag som kommer launchparty.

Jag gillar verkligen att man håller fanan högt och inte kallar det för vad det egentligen är. En sketen invigningsfest.

Jag planerar i alla fall att fira det där launchandet. Familjen får äta tacos på egen hand. Jag ska släppa fram Mingelkvinnan.

Hon som i sina bästa stunder stannar kvar på festen till halv tolv.

Objuden gäst

Det är något visst med november ändå.

Mörkret som sluter sig. Barnen som tror att det är natt kvart i två på lördag lunch. Regnet som smattrar. En himmel som i bästa fall blir grå mitt på dagen. Bruna löv med slemmig hinna täcker trottoarerna. Avsaknaden av fågelkvitter. Grådaskig hy och statiskt hår.

Go away sabla november. You´re not wanted.

Kändisspotting

Tillbaks med min guldklänning

Okej. Klockan är (oj spooooky) 00.00 as we speak. I´m back, en halv Vodka Martini och några glas rött senare.

Det var en galakväll så som en galakväll bör vara. Röda mattan, Göran Johansson som skakade tass och hälsade alla välkomna in och så Anna Mannheimer som underhöll oss.

På kändisfronten hade vi ganska högt ställda förväntningar. Jag trodde ju till och med på Mads Mikkelsen. Mitt sällskap hade förberett sin make på att om Mikael Persbrandt ville hångla så kanske hon skulle få ställa upp.
Han (maken) kontrade med att det mest kommer att vara göteborgskändisar där, som Håkan Mild, Harald Treutiger och Ingvar Oldsberg.

Nåja. Det sägs att galenskaparna var där. Annars såg vi mest Harald Treutiger, Ingvar Oldsberg och Jonas Henriksson.

Faktiskt också Mikael Nyqvist och Nils-Petter Sundgren, så så jädra illa var det inte.

Och Bond?

Jo tack. Han duger.

Åh vad spännande.

Jag har två högst åtråvärda galabiljetter in da house. Vi ska på invigning av nya Filmstaden Bergakungen och ryktesspridningen om vilka kändisar som dyker upp är såklart i full gång. Jag hoppas på Johan Gry, eller Mads Mikkelsen. Eller varför inte båda två?

Sitter just nu i guldklänning och väntar på min skjuts. Jag har bjudit med min gammal vapendragare från förr, hon ringde just och sa att de är lite sena. Hennes dotter hade bajsat igenom både blöja, byxor och bilstol.

Från det ena till andra. När bajset svabbats av ska vi dricka gratisdrinkar och mingla med kändisar på bästa tonårsvis.

Avapporterar i natt såklart.

Big problemas

I morgon galainvigning.

Idag stort problem.

Måste skaffa nya galaskor. Helst svarta och med hög klack.

Några tips please.

Sy på! Sy för livet!

Det är roligt med mitt nya jobb. Man får inte bara en klapp på ryggen åt en djärv idé – den kan till och med genomföras. Helt unikt enligt min erfarenhet.

Som häromdagen då jag föreslog att vi skulle sy upp en ridå och sätta utanpå en reklampelare vi gjort. I röd sammet med guldglittriga omtag. Jättekul, sa de andra. Det brukar sluta där. Jättekul, sa kunden. Det brukar avslutas med ett ”…men…”.

Just nu sitter en praktikant i köket och syr upp ridåer för glatta livet.

Vad kostar en Padda?

Vi var några stycken som hamnade i en diskussion i somras. Av någon anledning rörde den vad en Paddanbåt skulle kosta att köpa.

Min gissning låg någonstans runt en kvarts miljon. Jag fick med mig några på den linjen, andra var bergsäkra på runt miljonen. Eller mer.

Nu har jag en grym ingång på Paddan. Någon som vill sig på en gissning innan jag får svaret?

Torsdag

Det här med att vara ensamstående är inte så märkvärdigt egentligen. Först går man upp och fixar sig själv, äter en stabil grötfrukost. Sedan väcker man barnen, tar på dem eftersom de är så trötta och sura och disträ så brukar det gå fortare än om de ska göra det själva. Sedan packar man matsäck till skogsutflykten, nya extrakläder, galonkläder och spänner fast dem i bilen. Kör till dagis, puss puss ses sedan. Kör till skolan, föräldrafrukost idag, äter frukost nummer två med en sur son som allra helst vill sitta med sina kompisar och inte med sin lökiga mamma. Sen har man visst parkerat lite, lite, lite med fronten in på varulämningsinfarten och möts dels av en grinig harmynt chaufför, dels av den griniga harmynta chaufförens handskrivna A4 på vindrutan som säger ”Jävligt intelligent parkering”. Så kör man till en parkering och väntar på bussen i snålblåsten och duggregnet. En kvart senare dyker man upp på jobbet.

Och nu ska man kläcka käcka idéer. Helst av allt vill jag dra ett duntäcke över huvudet och tycka synd om mig själv.

Polisen informerar svenska folket

Ni som följer Babban vet att jag roas av att tänka på Anna Sjödin. Därför fick jag anledning att le lite i morse när Aftonbladet toppade med nyheten att hon kört i 105 km/h på 70-väg och blivit av med körkortet.

Inte så att jag var skadeglad för hennes olyckliga dag. Nej det var formuleringen under huvudrubriken som var en sån glädjespridare. Där stod:

Polisen till aftonbladet.se: Hon reagerade lugnt och sansat.

Det är lite kul att hela Sverige förväntar sig att hon ska skrika Blattejävel och ta rugbygrepp.

Varning! Extremt smittande skratt.

Bläsnitt

Det känns fel att säga att det är det värsta jag vet, för cancer och HIV och svält är alltid värre.

Men en sak som jag tycker är bland det värsta som finns är typsnittet Comic Sans.

Urrr. Hittar en informativ sida på nätet som jag behöver plöja igenom. I Comic Sans.

Det funkar fan inte.

...

Lite om vår samtid

Jag läste i G-P i helgen om barn och kompisrelationer. Den tog upp lite praktiska exempel från en skola i Kålltorp. Där fick vi följa några killar i femman och hur de lekte, både i skolan och efter skolan.

Just den här dagen drog sex killar hem till en av dem efter skolan slutat.

På min tid tror jag att vi lekte röda-vita-rosen.

På pappas var det cowboys och indianer.

Nu snackar vi modern tid. 2006 leker man terrorister.

Bring it on!

Ah, jag vet nog vad vår Herre pysslar med. I´m on to you, Lord.

Du prövar mig.

Först tvättmaskinen. Nu hårlöss.

Hela kvällen har jag schamponerat barn med gulkladdigt lödder och kammat med stålkam. Men det visste du väl redan.

Till salu!

Ingen som vill köpa?