I helgen var jag och åttaåringen på en liten utflykt längs söderleden. Där, precis mellan motorvägen och sjunde green på golfbanan, låg en voltad bil på taket och såg häpen ut. Jag blev också häpen, för jag pekade och stirrade och höll på att tackla till bilen i omkörningsfilen så märkligt såg det ut.
- Oj då, sa jag.
- Om du koncentrerar dig på att köra bilen så letar jag efter bilvrak, säger den lille passageraren med ett vitt, krampaktigt tag i bildörren.
Om du låter bli att låta precis som din mor så har vi en överenskommelse, tänkte jag.
Men det sa jag inte.
1 comment:
Ha ha fasen vilken skön kommentar! :)
Post a Comment