Nyårslöften

Det är nyårsafton 2008. Det är något speciellt med nyårsaftnar, så är det bara. Jag är 35, ganska nära mitt trettiosjätte, men känslan är densamma. Ikväll ska vi ha skoj och i morgon ska jag äta kebabpizza och dricka cola.

Barnen är också förväntansfulla. För det första är detta kvällen när man får lov att vara vaken till tolvslaget och se raketerna, men det är också ikväll man får lämna löften inför nästa år.

Lillskruttis satt och kände på sina eventuella löften vid frukosten i morse. Hon kom inte på något riktigt bra. Jag föreslog att ge mamma en puss varje dag, då log hon faktiskt, för det är fortfarande något helt otänkbart men ändå något man kan skämta om. Städa ditt rum varje kväll då?, försökte jag. Eller läsa en bok helt själv?

Näpp. Gick inte hem.

Storebror gillar det där med löften, speciellt om de betalar sig i pengar. (Jag berättade att jag slutade äta godis ett helt år när jag var liten och fick 300 kr för det). Han funderar också fortfarande.

Själv funderar jag på om jag ska lova att ge bloggen ett ärligt försök igen.

Jag tror det.

Men jag funderar lite till.