Woody is alive!

Hoppsan hejsan, jag är nyss hemkommen från biosalongen minsann.

Det är inte speciellt svårt. Man bokar biljett på nätet. Man åker in, parkerar. Man hämtar ut biljetten. Man går in i salongen.

Ändå. Det var minst ett halvår sedan jag sist var på bio och varje gång jag går slås jag av hur mycket jag tycker om det. Ikväll såg vi Vicky Christina Barcelona av Woody Allen. Om man blickar tillbaka en tio-tolv år hade jag och en vän en Woodyklubb. Vi träffades någon gång i månaden (detta var före barnen) och såg en Woodyrulle. Sedan skrev jag ner vilka filmer vi sett och laminerade (!) klubbkort till samtliga medlemmar (två).

Ikväll hade Woodyklubben revival och den var riktigt bra. Lika mustig, lika dialogintensiv, lika neurotiska människor, lika relationsdriven handling.

Woody woody på er där ute, som vi säger i den inte jättecoola lamineringsklubben.

Men se filmen. Den livade upp!