Det bidde ju inget Göteborgsvarv för Babban i år. Motivationen hade gått och lagt sig under någon soffkudde eller tung persisk matta och har inte återfunnits än. Inte riktigt i alla fall. Visserligen blev det både löpband och bodypump den här veckan och den är inte slut än.
Anyway. I takt med att min vilja decimeras blir jag grymt imponerad av dem som genomför loppet no matter what.
Lite som den här killen. Kräktes innan loppet enligt rykten, och kunde inte hålla emot när trycket hårdnade åt det andra.
Det är fan respekt.
Klicka på bilden så blir den större och hela inlägget blir lite tydligare.
2 comments:
Jag skyllde på knät men egentligen var det bara lite lös mage... puh, det där är äckligt.
Så vidrigt....hur tänkte han?
Post a Comment