Ett litet tips till alla aktiespekulanter (speciellt inom telekomsektorn):
Jag har noterat något ganska imponerande. När jag köpte min första mobiltelefon 1997 blev det en Ericsson. En tämligen tung pjäs med väl tilltaget batteri. Jag var nöjd med telefonen i flera år.
Sedan dess har jag varit Ericsson trogen. I alla fall nästan. Jag har flirtat med Nokia lite lätt, två gånger i mitt mobilliv om jag ska vara uppriktig.
Den första gången var när jag fick nytt jobb och fick välja "vilken telefon jag ville, inom rimliga gränser". Just då, i telebutiken framstod Ericsson som steget efter vår finske granne när det kom till fräsighet. Jag övergav Ericssontegelstenen (vilket i mobilvärlden är en relativt omfattande och drastisk handling, det är ju skitbökigt att lära sig alla nya tricks) för en silverfärgad "smäcker" Nokia.
En månad senare dök Ericssonaktien till katastrofnivåer. Den var väl nere på en tre spänn eller nåt. Folk fick lämna sina jobb.
Och nu har det hänt igen. Efter ytterligare en Ericssonperiod valde jag på sensommaren den helt grymma Nokia N95 (liksom varenda en i reklamvärlden som jag kan komma på).
Svanberg borde sett det coming. Jag överger Ericsson för andra gången och aktien börjar leka fritt fall.
Någon mer som ser ett samband?
2 comments:
Funderat på att överge Audi som hämnd(för det var väl detta företag som hade lite att lära beträffande service?)?
Njaaaa... jag GILLAR ju Audi i alla fall. Och Ericsson har ju inte misskött sig mot mig, det är ju deras design som suger... inte riktigt samma, även om argumentationen är ologisk.
Jag överger de med dålig design. Håller mig kvar hos dem som är taskiga mot mig.
Bra jobbat Babs!
Post a Comment