Depressionen är total. När vi kom hem efter jobb och skola och dagis igår kväll hade inomhustemperaturen stigit till 14 grader. Jag är yr. Det ligger kläder, väskor, böcker, simpuffar, sladdar, spel, teckningar och filmer utspridda över hela golven.
Kylskåpet gapar tomt. Jag är yr, lillpluttis är trött och grinig. Det är mörkt. Det ska börja regna sägs det. Jag måste kolla om räkningarna betalades. Jag är yr och har huvudvärk.
Vi lever i en bubbla. En kall och mörk bubbla. Ingenting känns som det är på riktigt. Som om någon jävlas med mig, någon som vill mig illa. Vi lägger oss i soffan under filten, jag och barnen, för att hålla värmen. Nästippen är kall och ingen vill äta, vi har tappat aptiten. Det gör inget, för vi har ändå bara varmkorv i frysen. Jag är yr.
Vad hände? Gick jag inte just, alldeles nyligen, i flip-flops och fiskarbrallor och funderade på om jag skulle ta en ananascrush eller en vattenmeloncrush till lunchen?
Mitt knottrade skinn är det enda som vittnar om att de senaste två veckorna inte var en dröm.
Det må vara knottrigt, men det är brunt.
No comments:
Post a Comment