Monday, December 17, 2007

Twice the size

Jag anade att det inte bara var julgodiset och ölen på Koh Lanta som givit mig mina nyfunna hamsterkinder, och i det visade det sig att jag hade rätt. Men en sak i taget, nu tar vi det hela från början.

Visst, illamående och kräksjuka och annat mysigt i all ära. Men när jag ser mig i spegeln i går kväll, tycks mig mina kinder vara twice the size. Jag frågar min sambo som svarar att han tycker att jag ser ut precis som vanligt, fast med tillägget "rockan" istället för "älskling".

Där käkbenen övergår i öra tycks det som två pingisbollar lagt sig till rätta under huden. De gör att jag framstår som en rundare variant av mig själv och det värker lite. Fast bara lite. Jag går ner till datorn och googlar på "svullna käkar" men träffar inte på något som fångar mitt intresse.

Illamåendet från natten innan har lagt sig, jag somnar.

Och vaknar med samma svullna käkar, men med trevliga tillägget svullen hals. Den gör inte ont, men någon har under natten placerat två dubbelvikta capricciosa under respektive mandel i halsen. John Blund? Lennart Svahn?

På Google tar träffarna fart, det är mer hard core sjukdomar nu, det mesta som har med lymfar att göra verkar illavarslande. Jag sväljer ner en klump när jag borstar trasselknuten ur fyraåringens hår. Förmodligen lever jag inte ens till nyårsafton med det här skenande förloppet. Från illamående till döende på tjugofyra timmar.

Jag bokar tid hos företagsläkaren och får komma efter lunch. Han känner och klämmer och rynkar pannan och hämtar in sin expertkollega med smal guldlänk. De pressar med tummarna mot min svullna hals och undrar om det gör ont. Nej svarar jag.

De låter mig ta sänka och under tiden går de också ut och googlar.

När jag kommer tillbaka säger de att jag förmodligen har Påssjuka, fast det är en barnsjukdom och fast jag inte har feber eller ont när jag sväljer.

Egentligen vill jag ju hoppa upp i hans knä och ge honom en kram, han som tagit mig tillbaks från de döda. Jag vill köpa hela hans internetsnickrade version av en harmlös barnsjukdom med hull och hår, jag vill fira med champagne.

Men tills det där provsvaret kommit från Sahlgrenska i slutet av veckan, vet jag inte vad jag ska tro.

Jag tar det lugnt och hoppas att hamsterkinderna ska go away.

1 comment:

Homer! said...

Det gör dom ALDRIG!
Nu får du se ut så där resten av livet.

Tror jag...