En god vän till mig har gjort något riktigt stort. Något som manifesterar vår vänskap, något som är så hedervärt att jag blir tårögd.
10.00 igår släpptes biljetterna till Bruce Springsteens Sverigespelning i december.
10.04 var de slut.
De som ändå är i fyrtioårsåldern, som bor i flådig lägenhet med golvvärme under parketten och inbyggda högtalare till och med på toaletten, som trots det, lägger sig i ett tält tillsammans med okända människor i snålblåst och strilande regn mellan fredag och lördag för att skaffa mig en biljett till konserten. Och lyckas.
De kan kalla sig fans.
Eller riktigt fina vänner.
1 comment:
Håll tääääften!
Å var i h-te e min näsduk...j-ar var jag har skalat lök!
Post a Comment