I morse rullade jag lätt åt höger ur sängen. Tog emot mig med armarna och med stöd av fönsterbrädet hävde jag mig upp. Jag skrek rätt ut efter första trappsteget och funderade en stund på om jag skulle ta barnens madrass och glida ner på. Det känns för jävligt och väldigt skönt.
1 comment:
He, he... har en hat-kärlek till det där...
Post a Comment