Saturday, May 12, 2007

Snett ute


Det har varit lite dåligt med bloggande de sista dagarna. Det beror mest på att det här kan ha varit den mest hektiska veckan i mitt liv. Jag hade planerat att ha en väldigt lugn vecka där jag kunde samla mig mentalt inför varvet. Gå och lägga mig tidigt. Dricka vatten. Äta pasta. Kolla klockbatteriet, spänsten i sport-BH:n, kratsa skorna.

Istället mycket jobb, fläng mellan konserter, middagar och den sista löpningen. Så torsdag morgon när jag står i köket och på stående fot tuggar i mig en tallrik special K och med andra handen torkar brödsmulor och det knastrar under fötterna på mig och disken står travad och torr och hånler mot mig skickar jag ett desperat sms till vår pålitliga städhjälp.

Kan du komma i morgon?

Hon svarar att hon kan skicka sin syrra istället.

Visst, vem som helst som kan förvandla kaos till ordning är okej just nu.

När vi kommer hem sent fredag kväll luktar det fräsch citrus i huset. Golvet blänker i kvällsljuset. Sängen är i avsaknad av knöliga, grusiga lakan och ser sådär hotellstärkt ut.

Jag ska just slå mig ner i fåtöljen och läsa igenom startinstruktionerna inför loppet när jag ser att kudden ligger dekorativt snett. Inte slarvigt snett, utan med en medveten 45-gradig lutning.

Ja nu när jag ser mig omkring är faktiskt varenda kudde i huset, badrumsmattan, tidningshögar, böcker och kaffebryggare ställda på sniskan.

Jag gillar inte så mycket.

Därför går dagen åt till att hitta tillbaks till raka linjer i huset, inte så mycket tänka lopp idag heller.

1 comment:

Anonymous said...

Snett ute kan man nog säga att jag själv känner mig så här några skälvande timmar innan varvet.

Insikten att distansen som finns i benen inte lär räcka för att slippa vader som påkar redan innan jag kommit förbi de så förhatliga NATO-båtarna där på andra sidan...

Vad f....n har jag gett mig in på ? Vad är det för skum mekanism som fick mig att hämta ut startalppen och den där lilla mojängen som skall visa - med ett grin - hur långsamt det gick att pallra sig runt banan (om jag nu tar mig runt!!!). Målet hägrar? Målet ja - att faktiskt orka runt! Inga tidskrav - alla säger att man ska försöka njuta (ha, ha) av folklivet...

Får väl se hur det går med det och med vaderna...

Startgrupp 10 - bara det är ju en hemsk tanke.

Nu ska jag se till att mina kuddar ligger som jag vill när jag kommer hem efter genomfört varv