Just nu lyssnar jag på den här låten varje gång jag startar upp datorn, vilket brukar bli några gånger om dagen. Jag tycker att den har en rysk klang, som en avvaktande kalinka som lurar i bakgrunden. Fast som aldrig släpps ut. En uppdämd östeuropeisk sorgsenhet utan crescendo. Det kan man också behöva.
Speciellt när datorn strejkar.
Brett Anderson - The More We Possess
No comments:
Post a Comment