Den senaste tiden har jag haft det lite körigt. Beslutsamhet är inte mitt middle name, men den här vändan har varit den tuffaste någonsin tror jag. Det handlar om stora beslut. Det handlar om trivsel, om vart jag ska gå varje dag (ja i alla fall måndag till fredag) och det handlar om ägg. Stora välputsade guldiga ägg.
Jag resonerat undefär så här:
Säg att jag är en medioker fransk forward som fått spela lite då och då. Som springer och springer och som har tron på sig själv men som egentligen aldrig gjort ett riktigt viktigt mål. Inget som någon minns.
Låt säga att det i ett annat lag spelar en likadan spelare. En missförstådd talang.
Låtsas nu att ett lag vill värva båda två. Att de ska få spela i division ett (det är fortfarande inget allsvenskt lag som vill satsa på dem) och att de ska få spela varje match centralt.
Jag tror inte att division-ett-laget vet att mittcirkeln kommer att skimra. Jag tror inte att de vet att den andre är Zidane. En förklädd Zidane. En play maker i världsklass, en spelare som matar fram macka efter macka och om jag bara springer kommer jag att göra fler mål än någonsin tidigare.
So what´s the hook? Jo, problemet är att jag idag spelar med ett lag med världens största hjärta, som spelar på de mest välklippta mattorna, som låter mig springa lite hur jag vill, som jag trivs så bra i att det rister som ett öppet sår i mig så fort jag tänker på att lämna dem, som har ligans mest inspirerande och oortodoxa coach, som har kul kul kul på plan.
Det är jobbigt att vara jag.
Någon som fattar något?
3 comments:
Är det inte så att även den kreativa spelaren som älskar att få ta sina egna löpvägar i division två kan få ett lyft och bli än mer briljant med lite mer struktur, ritade löpvägar och fokusering? Och kanske kräver det att man byter lag.
En mittfältare som skall slå de avgörande bollarna kan inte bara springa i cirklar (minns med fasa detta från stunder i "karriären") och forwarden som skall se till att pokalerna (äggen?) blir guldfärgade kan inte rusa på allt för då orkar hon inte sätta den i krysset när chansen kommer.
Som läsare av din blogg tycker jag mig dock kunna skönja ett mönster; från frifräsare - till lagspelare i ett lag som lämnnar stort utrymme till egna löpningar till.... ett grymt effektivt spelande lag med storstjärnor som drar åt samma håll - och vinner guld(ägg)?
Gretzky lär ha sagt: "The key to winning is being first where the puck is going next"
Som om det gör det hela enklare...
Du får det att låta enkelt... I wish it was. Men jag gillar Zidane.
Gillar Zidane! Och han skulle sagt att det är kul att lira med dig oxå...
Post a Comment