Jag är så mogen. Ni som läser den här bloggen hyfsat regelbundet vet att jag gillar att kaskadkräkas på Elfsborg.
Kanske vet ni också att min farfar jobbade på Götaverken och var en av Blåvitts största supportrar? Att jag var kär i Torbjörn Nilsson som sjuåring och att jag lät mamma sy upp en Blåvittkudde som jag sedan hade på samlingen i skolan? Min kärlek till Torbjörn skulle manifesteras genom att överlämna den till honom, personligen, i halvtid på Nya Ullevi 1980.
Hur som helst. Till helgen fyller min son Judas år.
Min sambo håller på ÖIS. Mest för att vara lite fin i kanten anar jag, en annan teori är att han inte vågade göra revolt mot sina föräldrar. Han har i alla fall varit ”så kallad” öisare sen sextiotalet.
Så var det det där med födelsedagen. Vi funderar på att köpa en Elfsborgströja till gossen.
Jag tror minsann att jag blivit vuxen.
Och så hejar ju lillskruttan på Blåvitt.
3 comments:
Intressant kommentar. Eller rättare sagt intressant fenomen. Är detta ett nytt sätt att sprida sitt budskap? I så fall, ganska bra.
Han har kapat min blogg. Och är sur för att "han bara får skriva i de små rutorna".
Men för en gångs skull, intressant fenomen.
Post a Comment