Det är lustigt med bloggande. Vissa dagar bara rinner det ut fem inlägg utan att jag ens försöker. De bara poppar upp och säkert tio till ligger och lurar. Andra dagar kan jag sitta och stirra på min skärm och verkligen vilja pressa fram någon klokt. Helst. Sedan bara någonting. Vad som helst duger.
Men.
Inget.
Det står still. Jag har inget att säga. Inget jag funderat över. Inget som hänt. Inget jag längtar efter. Helt dött på tankefronten.
Samtidigt vet jag ju att ni är några stycken som faktiskt går ut och kollar vad Babban reflekterat över idag. Det stressar mig och det kittlar mig och det är för er som jag håller på.
Idag är en sådan dag, om ingen av er listat ut det redan. Rätt fantastiskt ändå, hur jag kan skriva så här mycket om ingenting.
2 comments:
Jaru. Du e så duttig så.
Om man läser det hela sittandes upp och ner i en skön fåtölj så får man en helt nu infallsvinkel på det du skrivet!!! Då blev det helt plötsligt förståligt!
själv har jag fullt upp med att kolla upp ett pervo på en bröllopsvideo...kommer lägga ut den biten på Youtube....kommer få miljoners å miljoners träffar....
Post a Comment