A confession

Hej bloggen. Jag har ett erkännande. Jag har inte varit speciellt sugen på att snacka med dig sista veckorna. Har häcken full av annat och allt som jag kommer på att skriva om är om min sjuårings fotbollsmatcher eller hur skönt det är att ha en studsmatta på gatan. Det kan man ju inte koka soppa på hur många gånger som helst. Men nu ska jag skärpa mig. Ge dig en ärlig chans att inte vara ett förpliktande bihang (jo så har jag sett dig) utan en rätt trevlig och användbar ventil. Jag ska vrida ur det grå inkråmet som en våt trasa. Hitta nya tankebanor, nya formuleringar, nya vägar. Vi har ju något, du och jag.