Igår nyårsafton. Vi hade satsat på att bjuda hem inte mindre än fjorton vuxna och elva barn till lilla radhuset och tänkte att det får bära eller brista.
Dagen innan flåsade jag in i en affär på Vallgatan, fem minuter innan de stängde. Jag hade ju ingenting att ta på mig! Några tjugoåriga tjejer var helt till sig över en leopardmönstrad klänning. De tyckte den var "hot", men de hade inte råd.
Det hade däremot Babban. Strax efter att de glidit vidare in i butiken smög jag bort till leoparden, hittade en i rätt storlek och tassade bort till kassan. Hann inte prova den, men planerade att använda mig av öppet-köp-principen om den inte skulle passa. Och så var ju nyår räddad.
En halvtimme innan gästerna ska komma stiger jag ur duschen och kränger på mig klänningen, dock utan att ta bort lapparna. Jag begrundar mitt rödmosiga ansikte i sminkspegeln. Fina rynkor runt ögonen. Ett grått hår i luggen. Något kilo för mycket. Och med klänningen ser jag inte alls "hot" ut. Snarare medelålders och lätt desperat.
Slutsats om leopardklänning:
Coolt om du är tjugo.
Ömkligt om du är femtio.
Som trettiofyrååring bör du inte chansa.
När sedan min treåriga dotter undrade var jag hade gjort av leopardhuvudet insåg jag att jag hade blivit ett skämt. Utklädd. Avklädd.
Jag bytte om till jeans och knallgrön parttopp.
Leoparden får vänta tills jag blir sjuttio. Då är det coolt igen.
4 comments:
Tack för en trevlig nyårsafton hos er. Grön topp eller leopard, spelar ingen roll - snygg och fantastisk värdinna är du som vanligt.
Mitt nyårslöfte är att vara mer aktiv med inlägg på den starkt beroendeframkallande Barbarabloggen. KRAM!!
Tack själva, det är ju gästerna som gör festen (och maten)!
Bra nyårslöfte, det borde fler ta efter:)
Krama mitt gudbarn och hans goa bror.
Leopardmönster funkar om man har snygga o fasta lökar!!!!!
Så ut o köp ett par!
Det lovar jag att göra så fort du gjort din förlängning…
Post a Comment