En tanke slog mig efter förra inlägget om min passion för böcker. Att förlora sig i en bok är min skönaste tillflykt, det jag helst väljer när jag vill vara någon annanstans. När jag behöver drömma mig bort, och tro mig jag verkar behöva drömma mer än de flesta jag känner. Varför vet jag inte, jag antar att jag bara är sådan. Det har inget att göra med att jag inte trivs med där jag är. Men drömma måste jag.
Men jag är övertygad om att vi alla har ett tillflyktsbehov. Om man inte tycker att böcker är så cool, så kanske musik är det, eller film, eller playstation, eller joggingspåret, eller botten på glaset eller yoga eller internet. Vi behöver det. Det är inte ett tidsfördriv, det är det viktigaste valet vi gör. Det är här vi när våra drömmar. Ibland är det konstruktivt, utvecklande och resultatfokuserat. Ibland inte.
Men vårt val av tillflykt säger något om oss.
Mitt hjälper mig att drömma.
Och att njuta av stunden.
No comments:
Post a Comment