Att man blir lite personlighetsförändrad när man är på pickalurven är ju inget nytt. Jag betedde mig som värsta supersociala minglaren igår, tänkte inte på någon morgondag eller på att det finns något som en sista-buss eller en tom plånbok. Men som sagt, det är inget nytt under solen.
Däremot att den här avslappande och vidlyftiga låt-gå-hållningen även håller i sig dagen efter, det tycker jag känns lite oroväckande.
Jag sitter på jobbet med ett svagt illamående, kass koncentration och en mage som låter som ett maskinrum på en lastfärja. Då och då rapar jag lite pysande. Det luktar surt.
Jag tänker att jag ska pinna bort till cafét strax under oss och köpa mig det mest kaloririka de har. Ett wienerbröd med smörfyllning och glasyr. Eller varför inte en wienerlängd? På lunchen tror jag att jag ska unna mig den där kashmirtröjan till mig själv och ett par coola skinnsneakers till min sambo. Klart att barnen ska ha Gucci. Schälvfallet.
Allt känns luddigt skönt, allt är möjligt, vem är jag att sätta gränser?
Jag har fullt upp med att hålla illamåendet i schack.
Till lunch? Det får väl bli oxfilé toppat med ostron och hummer. Däremot champagne, nej, där går gränsen.
Då kommer jag kräkas.
2 comments:
Kanske en Bloody Mary?
Du är ju en nyttig människa( i alla fall i din bloggverklighet) och tomater är nyttigt och sellerikvisten kommer ju till som lite extra nyttigheter!!!! Går säkert utmärkt tillsammans med såväl wienerbröd, Big Mac som baksmälla....Lunchpass på träningsstället?
Tack och lov att det är fredag, kanske?
Ja fast det var ju det där med champagne eller andra former av återställare. Jag grejar det inte. Big Mac däremot. Grejar jag som ingenting.
Post a Comment