När jag inte driver ekonomiska ersättningskrav mot Audi så gör jag det mot små frisersalonger i Borås.
Jag vet inte varför jag funkar på det här sättet, men jag lever verkligen upp när jag får chans att klämma åt någon som jag tycker har gjort fel. Pulsen stiger, fingertopparna kliar och plötsligt tänker jag klarare än en norrländsk fjällbäck.
Den här damen gav mig ett uppdrag i september, en text hon ville ha till ett utskick och som jag beräknade skulle ta mellan två och tre timmar. Jag tror att ni förstår, det handlar inte om några summor som får en reklambeställare att falla ihop.
Men den här halvfiguren, vi kan kalla henne Jessica, hon vägrar betala fakturan. Efter första påminnelsen ringde hon upp mig och förklarade orimligheten i fakturan. ”Det var ju bara några rader som du skrev”.
Jag sa att man mäter inte priset i antal ord. Jag tror till exempel inte att byrån som tog fram ”Connecting people” eller ”For life” tog betalt för två och en halv sekunds arbete. Men det tror Jessica. Från Borås.
Hon avslutar samtalet med att säga att ”det här kunde hon gjort möcket bättre själv, och dessutom alldeles gratis”. Just innan hon slänger på luren i örat på mig.
Det var synd att hon slängde på luren just där. Jag tänkte just fråga om samma sak gäller på hennes lilla samhallsalong. Om jag kan skita i att betala för att jag inte är nöjd med deras timdebitering. Eller om jag tycker att jag kunde gjort det bättre själv, så är ju det argument nog. För klippa kan väl vem somhelst? Fast jag skulle vänta med att säga det till efteråt. När de klippt klart, satt fönen i sin hållare och sopat bort håret under stolen.
Nu har ärendet i alla fall nått Kronofogden och (inte oväntat) har Jessica, fortfarande kvar i Borås och fortfarande svinsur, bestridit ärendet. Trots att jag har all mejlkorrespondens sparad där både beställning och offerering är glasklar.
Hon hinner dessutom ljuga tre gånger i bestridandet. Hehe, hon skriver att hon talat om för mig att hon inte tänkte acceptera fakturan och att ”samtalet avslutades”. Jag antar att det är en liten skönskrivning av att ”jag dängde på luren”. Under samtalet sa hon aldrig att hon inte skulle betala, bara att hon inte tänkte rekommendera mig för någon annan liten efterbliven ordbeställare. Vilket passade mig utmärkt.
Jessica kommer sedan fram till att hon betalt in x antal kronor till mig för den tid som hon anser vara rimlig, vilket Jessica själv räknat på var 1,25 tim.
?
Jaha. Efter en överenskommelse så kan man visst själv räkna ut vad som är rimligt.
Och så bara en liten, pyttig, obetydlig lögn till.
Hon har inte betalt in en krona.
Men hon känner heller inte Babban, eller hur.
See you in court som vi säger, vi som lever så ospännande liv att sådana här ärenden blir en drog.
5 comments:
När Sverker i Plus går i pension så måste du söka hans jobb. Kan riktigt se dig slänga saker i soptunnan!!
Ditt mail till Audi var ju förresten klockrent, ser fram emot att få höra fortsättningen.
Borås och Babsan.... inte som hand och handske precis...
Kanske du fått frisör - Jessica på halsen för gamla synders skull? Eller är det bara Borås som hämnas nu när stadens inte kan fälla sitt ständiga regn över dig?
Man kan kanske hoppas att Audi lagt till din blogg bland sina favoriter så de lär känna sin motståndare!
Jag kan inte annat än att hålla med.
Sverker, närsomhelt - ring Babban. Jag tar rodret.
Borås, snälla lämna mig ifred. Kösta vad det kösta vill.
Jag förstår dig precis!! En av mina bästa repliker är "Det är kanske bättre att jag tar det här med din chef"? (T.ex Audis svenska VD) Fast Jessica har väl ingen chef förstås, hon är väl egen företagare... Extra härligt när man själv har dokumentation som kan användas för att effektiv trycka till någon, "fast jag ser ju här i mitt mail från den 6:e januari kl 14.08 att ni fick precis den informationen som du säger att ni inte har fått". I love!!
Hihi, håller med precis. När man har ryggen fri och är säker på att man har rätt (plus lägger allt fler år bakom sig) så är det riktigt kul att surna till och hänvisa till fakta.
Post a Comment